Några säger stopp och andra säger gå
Jag vet inte va jag ska göra om de fortsätter såhär, jag orkar inte. jag blir ledsen och besviken när du inte vill göra nått för mig skull. Och jag har så svårt att förstå mig på dig. Jag vill bara hjälpa dig men du lyssnar inte på mig. du vill inte försöka för min skull. jag vill att allt ska bli bra igen.
Jag känner mig så dålig på att hålla kontakten med mina vänner. men hör här! jag dissar ingen! har bara svårt för att alltid hålla koll på allt och vara social ibland och så. förlåt mig.
Känns som att allt bara är rörigt nu faktiskt. ligger efter i skolan och har 2 prov.
Idag vid matbordet lät de som att morfar sa "hörde du att pontus körde ihjäl sig?" Och allt stod still i huvudet i 10 sekunder och jag vart alldeles kall och hjärtat slog i kundra! När morfar började skarra och fortsatte "ja han fick törka upp skumm i hela köket sen" så fattade jag ingen tingen, och mamma brast ut "Jag tyckte du sa att pontus hade kört ihjäl sig?!" morfar svarade "neejnej jag sa att han hade kört med YES i disk maskinen" och både jag och mamma började andras igen! fan va rädda vi va.
Min morbror christian och Pontus bodde ihop i norge innan christian dog. och dom stog varan riktigt nära så under den svåraste tiden efter hans död så va vi alla närastående nästan som en familj. så de hade ju så klart kännts förjävligt om de hänt pontus nått oxå!
Men lite komiskt va de, att man kan höra så fel :P både jag och mamma.
Kommentarer
Trackback
